Hans första utlandsresa var minst sagt äventyrlig och inte över sig bekväm. Att någon tog flyget till Miami var inte särskilt vanligt i slutet på 80-talet, i alla fall inte från en liten småstad i Småland.

Hyrde en cabriolet

Tillräckligt med pengar för att bo billigt första veckan och hyra en cabriolet hade han med sig. Målet var Key West där gatumusikanter och trollkarlar höll låda med allehanda tricks. Det fanns förstås en del ”chicks” på stränderna också. Kanske bestämda han sig för att jobba inom hotellbranschen och få ett bättre boende än baksätet på en jänkare redan då. Men två veckors äventyr fick han och det var det som var meningen. –Det är jag som är ”Jack”, sa han till sig själv.

Spikrak karriär

Att få några timmars pratstund med Peter Nilsson ger ingen slå-sig-för-bröstet upplevelse när det gäller hotellkarriären. Den har gått spikrakt men det är inte den vi pratar om, karriären alltså. Det är de små detaljerna, som lett till att han har den position han har idag, vi försöker bena ut. Hotelldirektör på resorten med världens längsta namn, Centara Grand Beach Resort & Villas Hua Hin, vi kallar hotellet för Sofitel, fastän vi inte borde.

Språk är kommunikation

Personalmöten duggar tätt eftersom allt måste fungera på Centaras flaggskepp. –Vi pratar engelska vid våra möten men om det är viktig information som ska förmedlas mellan thailändska medarbetare pratar de thailändska med varandra, ett mycket naturligare sätt för dem att kommunicera. Peter förstår inte allt de säger till varandra men tillräckligt mycket thailändska för att kunna kontrollera att informationen blir riktigt framförd. -Det viktigaste är att de berörda pratar sitt hemlands tungomål så allt är kristallklart.

Fru med skinn på näsan

Vid en genomgång med alla avdelningschefer använde han sin ”laptop” och hade glömt att inkommande mail visades på skärmen. ”You can stop using Google” kom upp på storskärmen som den bärbara datorn var kopplad till. Det var ett mail från hans fru. Ska jag svara, for det genom hans huvud och alla samlade tittade nyfiket och undrade samma sak. Peter skrev,”Why” svaret kom blixtsnabbt,”Because you have me”. Vi vet inte vem som bestämmer i familjen Nilsson men någon form av indikation kan kanske utläsas av beskrivna händelse. Peter är gift med en thailändsk kvinna från Pichit, en stad med lång historia och en lite skrämmande krokodilsägen med gott slut (återgiven i korthet i slutet på artikeln). En kvinna med krokodilskinn på näsan?

Information från sekreterare

Eftersom Peter inte är så intresserad att berätta om sina framgångar fick vi ta hjälp av hans sekreterare som gav oss hans curriculum vitae. Meritförteckningen innehåller basala fakta om Peters karriär. Vi kan konstatera att han haft bråttom. Som 21-åring började han jobba på hotellkedjan RESO, först i Sverige år 1989 och sedan bar det av till Norge, England (London) och Ryssland. Det blev fyra år i St. Petersburg fördelade på RESO Hotel Olympia och Marco Polo Nevskij Palace Hotel. Som många andra blivande hotelldirektörer började också Peter med att ha hand om mat & dryckdelen. Namnet Marco Polo inspirerade kanske för Peter tillbringade ett par år på lyxkryssningar av det mer äventyrliga slaget, destination Antarktis, Amazonas och Nordvästpassagen.

Asien drog

Precis som för Marco Polo var det Asien som hägrade. Vi vet inte om han föredrog tåget och transibiriska järnvägen efter alla sjöresor men han hamnade i Vietnam, närmare bestämt på Hotel Equatorial i Ho Chi Minh City 1997. Efter Vietnam blev det sju år med Centara Hotels and Resorts i Thailand och han hann med att jobba inom Six Senses/Soneva både i Thailand och på Maldiverna under en sjuårsperiod, för sju år skulle det vara. Hotellkedjan delägd av Eva Malmström är berömd bland de berömda. Han gjorde tydligen bra ifrån sig de första sju åren inom Centara Gruppen för nu är han tillbaka. Bara för att klargöra hastigheten bör nämnas att det första direktörsjobbet landade han vid en ålder av 33 år.

Framhåller kollektivet Peter har jobbat utomlands större delen av sitt arbetsaktiva liv och pratar förstås anglikanska mest. ”Trekaffet” som vi bjöd in oss till hade han inte riktigt koll på betydelsen av, men nu vet han. Det finns ”elvakaffe” också. Som sig bör, som svensk chef, framhåller han kollektivet och på Centara Grand i Hua Hin är det ett väl fungerande sådant. –Om jag sitter på kontoret mer än 30 minuter åt gången börjar det krypa i benen och då måste jag ut på en runda, säger han. Peter är en integrerad del av kollektivet.

Ödmjukhet en dygd

En direktör som syns vill han vara och den personal vi hade möjligheten att prata med, utan Peters närvaro sa. –Hans dörr är alltid öppen, han tar sig tid att prata med alla och inte bara om jobbet. Peter besöker personalen lika ofta som de kommer och snor lite godis ur karamellskålen på hans kontor. Vi fick klart för oss att han hatar att förlora han vill t.o.m. vinna över sig själv när han tränar. Det är så man når en högre position i livet. –Det gäller dock att vara ödmjuk i framgång, det får bli Peters slutord.

Legenden ”Kraithong”

En kärlekshistoria som utspelades i Pichit. Ett äldre par på fisketur upptäckte ett krokodilägg, tog det med hem och lät det kläckas. Ut kom ”Chalawan” som matades av det gamla paret. Allt eftersom ”Chalawan” växte blev den allt svårare att mätta och en dag blev det gamla paret föda. ”Chalawan” gav sig av från husets lilla fiskdamm och simmade till floden Nan där den slukade all fisk. Eftersom den redan fått smak på människokött fortsatte den också att äta människor och dottern till en rik familj försvann. Familjen var villig att betala en stor summa pengar till den som kunde döda ”Chalawan” och hitta dottern. Den som åtog sig uppdraget hette Kraithong. Han lyckades med sitt uppdrag och blev både rik och gift med dottern som återfanns levande. Otacksam krokodil mister så småningom sitt liv är kontentan.