Vanadis ångade mot Siam

vanadis1

Vi firar ångfregatten Vanadis världsomsegling. Det är 130 år sedan hon ankom till Siam. Med på fregatten är Prins Oscar, den förste svenska kungligheten som besöker Bangkok

Tidig morgon

vanadis2På morgonkulan den 17 november 1884 ankom kungliga svenska flottans ångfregatt HMS Vanadis Siam efter en elva dagar lång, och tidvis stormig, seglats från Manila. Hon gick till ankars en bra bit ut på redden i Siamviken eftersom det var och är långgrunt där. Fastlandet syntes bara som en svag strimma. På redden ligger även den kungliga siamesiska lustjakten Vesatri.D

Det tog sina fem timmar att hinna fram och vi hade under vägen god tid att intaga lunch och beskåda landskapet på stränderna. Särdeles vack- ert”. Audiens hos kung Chulalongkorn Hon ska föra prins Oscar Bernadotte av Sverige-Norge, fartygschefen kommendör O. Lagerberg och de andra officerarna på Vanadis uppför floden Chao Phraya till Bangkok Audiens hos kung Chulalongkorn innebär undfägnad av den pompa och ståt som hör till en visit på den nivån. Det blir det första besöket en svensk kunglighet gör i Siam. Prinsen är kung Oscar IIs andre son och blir genom historiens försorg Carl XVI Gustafs farfars farbror.

Seglatsen började i Karlskrona

Seglatsen började redan 5 december 1883. Då ångade fregatten ut ur Karlskrona hamn i bitande kyla med nordostlig blåst. ”Vi hade tillstånd att gå i pälsmössa”, skriver prinsen i sin dagbok om hur det var när de passerade Falsterbo då han hade dagvakten. ”Men jag frös förfärligt”. Vanadis världsomsegling är den andra ett svenskt örlogsfartyg gör. Fregatten Eugenie var först. Hennes seglats varade från sista september 1851 till 24 juni 1853. Eugenie var en ren segelfregatt och uppdraget var att skapa för Sverige-Norge förmånliga handelsförbindelser i främmande land.

Arkeologiska rön

Vanadis uppgift var att göra etnografiska och arkeologiska rön, dokumentera dem i ord och bild samt genom insamlingar under färden lägga grunden till Riksmuseets etnografiska avdelning. Naturligtvis övades besättningen i sjömanskap under seglatserna, precis som marinen gjort under de efterkommande långresorna med Älvsnabben och Carlscrona. Men vad Vanadis anbelangar är forskningsinsatsen det som lever kvar, liksom de många sociala kontakter som skapades under besöken i främmande land.

Danska officerare

vanadis5Så åter till Siam den 17 november 1884! När den svenska dele- gationen slutligen steg ombord på Vesatri till dånet av en salut från Vanadis kanoner, hon hade tjugotvå stycken, hälsades de med honnör av kapten Richelieu och dennes broder, som var löjtnant. Bägge danska officerare som städslats av kung Chulalongkorn, blott ett par av de många västerlänningar den siamesiske kungen värvade till moderniseringsprojekten han drev i landet. ”Det tog sina fem timmar att hinna fram och vi hade under vägen god tid att intaga lunch och beskåda landskapet på stränderna. Särdeles vackert”, skriver en anonym Vanadisofficer i en av sina artiklar till Svenska Familj Journalen, publicerade året efter hemkomsten 1885.

Underhållning ombord

Ombord underhöll en musikkår på 40 man gästerna. I Bangkok hade solen gått ner och det var mörkt när Vanadis delegation ankom. En siamesisk prins tog emot dem och såg till att sällskapet fick skjuts i kungliga vagnar till hans palats där de flesta inkvarterades. ”För hvarje rum fanns en betjent, som var slaf ”, skriver vår uppmärksamme reporter/officer. ”Hade vi kommit 1888 istället för 84, skulle vi fått fria män till betjenter, ty till först nämnda årtal skall allt slafveri här vara afskaffadt”.

Genommängd luft

Vår korrespondent nämner bara ytligt aftonens middag och att man ”sofvo rätt godt, med undantag för dem, som blef inlogerade hos konsuln, ty der kunde man inte stänga dörren om sig, utan fick luften genommängd med mosquitos”. Nästkommande dag bestod helt av högtidligheter, mat, fest och skådespel. En del av det har vi plats att skildra i tidningen men långt ifrån allt. ”På borggården stod en jättemusikkår och blåste för brinnande lifvet, Ur svenska hjertans djup”, fortsätter officeren längre fram i sitt bidrag från Siam. Han har öga för detaljer.

Hedersbetygelser

Sedan prins Oscar överlämnat Storkorset till kung Chulalong- korn som kvitterat med Siamesiska Kronorden och samtliga medlemmar i sällskapet presenterats för kungen av Siam, började en stunds samtal mellan kungligheterna. ”Kungen får enligt landets sed icke tala annat än Siamesiska vid ett sådant tillfälle, ehuru han både förstår och kan tala engelska, hvarför hans ord af tolk framfördes på sist nämnda språk till prinsen, som direkt tilltalade honom på samma tungomål”, berättar Svenska Familj Journalens särskilde medarbetare.

Med prins Oscars egna ord

Hur det kändes för prins Oscar vid samma tillfälle, berättar han bäst själv. ”Konungen, omgifven af ett talrikt o. brokigt följe, stod ute på trappan, der han venligt önskade mig välkommen genom sin tolk, sekreterare o. broder, prins Dewar. Med hastiga steg gick han uppför trappan in i en sal, tätt följd af mig o. den talrika skaran. Genom den starka farten blefvo alla kamraterna efter, o. jag höll mitt lilla tal, med helsning från min Fader o. Konung o. försäkringar om hans vänskap o. utförde mitt uppdrag att lemna storkors o. kedja av St. Olof, utan att min uppvaktning o. sekreteraren Lagerholm ännu hunnit frambära den ljusröda dynan med orden. Talet kom först o. dynan sedan, hvarefter konungen gav mig siamesiska kronorden”, uppger Oscar i sin dagbok.

Aftonens spektakel

vanadis3Om aftonen var det så dags för spektakel. Vår anonyme officer skriver: ”På qvällen besöktes theatern, der tolf danserskor, delvis utklädda till skottar, delvis till vanliga fruntimmer, utförde en mängd hokus-pokus, hvaribland i synnerhet deras rent af otroliga förmåga att utföra konster med fingrarna väckte allmänt erkännande”, rapporterar skribenten som noggrant beskriver scenen som ”en lång plattform fram mellan de trappstegsvis å ömse sidor om densamma ordnade åskådareplatserna”. På pricken. Se fotot som fartygsfotografen Oscar Ekholm tog under föreställningen!

Kungliga regalier

Resten av tiden i Bangkok ägnades bl a åt visning av kungliga tempel där det t ex förevisades en mycket imponerande samling av kungliga regalier. I kung Chulalongkorns mottagningssal fanns byster av de flesta europeiska härskarna, bland dem Oscar II, som kungen sedermera träffade i Stockholm i juli 1897. Mindre väl omskrivet i litteraturen är vad dr Hjalmar Stolpe skrapade ihop under dagarna i Siam. Stolpe var expeditionens entomolog, arkeolog och etnograf. Siam saknade inte precis insekter, gamla byggnader och folkslag med annorlunda seder och bruk.

Vardagsbilder

Man kan ana lite av Stolpes slit via Oscar Ekholms vardagsbilder från Siambesöket. Han dokumenterade ju så mycket i bild han hann med, med bylsig kamera och glasplåtar. Vid hemkomsten hade Vanadis med sig cirka 7500 föremål från världsomseglingen. Glasplåtarna Oscar Ekholm tog är bevarade. Många har scannats digitalt men ännu inte alla.

Faktaruta Vanadis

  • Byggd: på Karlskrona varv, huvudsakligen i ek. Färdig 1862.
  • Längd: 64 meter
  • Bredd: 12.1 meter
  • Djupgående: 6 meter
  • Deplacement: 1800 ton
  • Fart: ca 11 knop. Åmgmaskinen hade fyra pannor.
  • Bestyckning: 22 kanoner
  • Besättning: drygt 300 man

Faktaruta Världsomseglingen

Avsegling från Karlskrona 5 december 1883. Därefter var rutten Sheerness, Storbritannien - Lissabon, Portugal - Rio De Janeiro, Brasilien - Punta Arenas, Chile - Boria Bay, Chile - Valparaiso, Chile - Callao, Peru - Nouka Hiwa, franska Polynesien - Fakarava, franska Polynesien - Papetee, franska Polynesien - Honolulu, Hawaii (då ett kungarike) - Jaluit, Marshall Islands - Yokohama, Japan - Kobe, Japan - Nagasaki, Japan - Hongkong, Storbritannien - Junktown, Hongkong - Manila, Filippinerna (då spansk koloni) - Bangkok, Siam - Singapore, Storbritannien - Calcutta, Indien (då brittisk koloni) - Colombo, Sri Lanka (då brittisk koloni) - Bombay, Indien - Aden, Storbritannien - Massaua, Eritrea (då italiensk koloni)- Suez/Suezkanalen, Egypten (då Storbritannien/Ottomanska riket) - Port Said, Egypten - Alexandria, Egypten - Malta, Storbritannien och Gibraltar, Storbritannien. Återkomsten till Karlskrona från Gibraltar som sista utländska plats ägde rum den 4 maj 1885. Efter inspektion fort- satte Vanadis till Stockholm dit hon ankom 9 maj, välkomnad av Oscar II och kronprinsparet i Stockholms inre skärgård

vanadis4Andreas du Plessis de Richelieu var mellan januari 16, 1900 och januari 29, 1901 den första och enda utländska överbefälhavaren för den kungliga thailänds- ka flottan. I april 1875 kom Lt Richelieu till Bangkok med ett rekommendationsbrev från Danmarks Kung Christian IX. I brevet erbjöd kungen Lt Richelieus tjänst till Kung Chulalongkorn under en tid när många europe makter försökte kolonialisera grannländerna till dåvaran Siam.

Först fick han en befattning på the Regent som patrullerade den Bengaliska viken. År 1877 blev han kommendörkapten på HMS Siam Mongkut och efter väl uträttat värv fick han titeln Luang Cholayuth Yothin och flyttades till HMS Vesatri som befälhavare. Under kommande decennium steg han i graderna först till Phra och så småningom till Phraya. Han sägs ha fört generator- er och armatur till det kungliga palatset i Bangkok. Det skedde i samband med en tripp tur och retur till Danmark. Med på resan år 1883 var två siamesiska prinsar som stannade i Danmark och studerade. År 1898 var han med i Kronprins Maha Vajiravudh på en lång resa först till Ryssland och sedan till Sverige och Danmark. En stark vänskap byggdes mellan Richelieu och prinsarna Damrong Rajanubhab och Devawongse som betecknades som in- och utrikesminister respektive. Prins Damrong besökte Richelieu vid flertalet tillfällen Danmark, senaste gången 1930 två år före Richelieus bortgång.

Om man besöker Wat Benjarnabopit som byggdes 1901 kan man hitta Richelieus namn på foten av den Buddhafigur som finns i kapellet och som han övervakade skeppningen utav. År 1902 blev han utnämnd till viceamiral och fick i samband därmed Ratanaporn Medal Rama V som också går under namnet King Chulalongkorn Royal Cypher Medal Rama V.

Den kanske mest unika arbetsuppgiften han hade under sin tid i Siam var som rådgivare åt Drottning Saovabha. Den ovanliga rollen kom sig av att Kung Chulalongkorn utsåg drottningen till regent under tiden han reste i Europa med början 1897. På den tiden var det mycket ovanligt med en kvinnlig regent.

Några av våra källor

  • Prins Oscar Bernadotte, av Alfred Jansson, Norstedts
  • Prins Oscar Bernadotte, en minnesbok, J.A. Lindblads förlag
  • Svenska Familj-Journalen, 1886
  • Resa med Vanadis/Hundraårsminnet av en världsomsegling,
  • Etnografiska museet
  • Diverse artiklar ur äldre tidskrifter.
Read 1970 times

Antal besökare

I dag1305
Månaden7040
Totalt240449

Google annons

Copyright

Copyright © 2004 - 2019 Thailandsposten. All rights reserved.
Content can be used on other websites only with source reference

Till sidans start
JSN Time 2 is designed by JoomlaShine.com | powered by JSN Sun Framework