Öhoppning på östra sidan

I en minibuss från Bangkok till färjelägret Laem Ngop i Trat provinsen tar det ca fem timmar med en kort paus. Från piren Kromluang Chumphon blir det speedbåt till ön Mak, tar ca en timme. Till det lite obekvämare livet som samtidigt är ett äventyr. Vi bodde på Good Time Resort i en villa byggd i thailändsk stil med hav åt båda hållen från verandan. Våra ciceroner på ön var Yodying som har tysk mamma och thailändsk pappa och hans fru Kerstin som har tyska rötter.

Pattaya Live

Flyttfåglarna har så småningom börjat returnera från Norden till The Extreme City. Det betyder högsäsong med ny levandemusikscen. Den dynamiska duon Hard Rock Hotel och Blues Factory har fått en ny konkurrent då Thailands egen gitarrguru Lam Morrison, som tidigare spelade på Blues Factory, har öppnat ett eget ställe. Pattayas Elvis är fortfarande här liksom Nordens egen Rod Stewart, mister Paul Bogart. Elvis kan du träffa vid Jomtien Beach Road varje vecka, efter sin sommarturne i nordthailand har Paul vilat och övat in en ny repertoar för högsäsongen.

Renläriga badrumsvisionärer

En ny och ståtlig butik står nu fast förankrad på 3rd Road, South Pattaya. Skylten utanför säger European Tile&Bath och det är ju inte svenska men det är varorna och ägarna. Vi träffade två av dem, Mikael Grandelius som far fram och tillbaka mellan Sverige och Thailand och Karl-Johan Lewerin som oftast befinner sig i Göteborgstrakten. Hur man kommer på iden att öppna en badrumsaffär i Pattaya får ni svar på om ni läser vidare.

Buffalo Bill på Chang

Vi hoppade vidare från Rayang och Mak och hamnade på Chang. Tidig morgon och hungriga tänkte vi smyga in på Helis Kitchen och äta frukost. Väl där stirrade en skylt emot oss som sa ”Stängt för personalfest”. Hela Logans hade roat sigt fursteligt på Helis omdöpta kitchen.

Genomtänkt banbygge

Efter att ha gått en golfrunda i tropiskt klimat känner man sig varm minst sagt och då är det inte roligt att sätta sig i en bil som har stått i solen medans man golfade. På Black Mountain parkerar man i ett parkeringshus och således lastar man ur golfbagen under tak. Det kan ju regna också, i Thailand. Från parkeringen kan man ta hissen upp till omklädningsrummet

Mellan Phetkasem och järnvägen

Det finns folk som iakttar och funderar. Mellan stranden och Phetkasem, Hua Hins genomfartsled är det ett prisläge och en viss typ människor, mellan Phetkasem och järnvägen går priserna ner lite grand och mellan järnvägen och bergen blir det ännu lite billigare. Med alltings föränderlighet kan man kanske säga att det är så idag men kanske inte imorgon. I alla fall ska vi presentera två etablissemang som befinner sig i mellan Phetkasem och järnvägenzonen mitt i korsningen Sra-Song (gatan där busstationen ligger) och Amnuaysin Rd.

Jazzmakarna

”Jazzå det är du som är Stefan och har kört igång en jazzklubb som så småningom ska utvecklas till ett kulturcentrum i Hua Hin” var frågan. ”Jodå det stämmer Stefan Jerling i egen hög person” kom svaret omgående. Då var introduktionen avklarad. Levande musik har varit en bristvara i Hua Hin så visst är en jazzklubb ett välkommet tillskott och levande musik utlovas, jazzare på scen varje dag.

Janne Loffe Carlsson

Vi träffade en trött Loffe i Hua Hin och fick en pratstund. Trött p.g.a. en lång dag i solen och lite trumpen. ”Jag gör det jag alltid har gjort ibland blir det mer och ibland blir det mindre” sa han. Det är att blanda skådespeleri med musik och måleri.
Just nu har Janne Carlsson hamnat i ett stim med två filmer under produktion, En icke önskvärd person (persona non grata) och Rallybruden. Dessutom är musiken och målandet i full gång. Vi fick ett försiktig hummande till erkännande att vi visste att han spelade trummor i experimentbandet Hansson & Carlsson.

Odördödare

”Det är inte klokt hur bra vi har det här i Thailand” är en stående replik från Eric Johansson. Då är han ändå arbetsledare på ett husbygge i Hua Hin med alla problem som kan uppstå i den omgivningen. Språkförbistringar och kulturskillnader till trots är alltså Eric mycket tillfreds med livet.

Jazztåget från Hua Hin

Året var 1941 när Billy Strayhorn skrev Take the A Train för Duke Ellingtons storband. Sedans dess har tåg på ett mystiskt sätt varit förknippat med jazz. Sextisex år senare, närmare bestämt den 12 december går ett jazztåg från Hua Hins vackra järnvägsstation.

Page 1 of 3

Antal besökare

I dag23
Månaden20671
Totalt2052042

Copyright

Copyright © 2004 - 2020 Thailandsposten. All rights reserved.
Content can be used on other websites only with source reference.
Texter och bilder kan användas på andra websiter under förutsttning att källan anges.

Till sidans start
JSN Time 2 is designed by JoomlaShine.com | powered by JSN Sun Framework