När livet ibland ger mer än du kan klara, när 24 timmar inte räcker till, minns då syltburken och ölet.

En professor i filosofi står framför sin klass, med några saker framför sig på katedern. När lektionen börjar lyfter han, utan att säga något, fram en stor och tom syltburk, och fyller den med golfbollar. Han frågar sedan studenterna om burken är full.

Om någon ställer fram en skål fylld med nåt du tror är rispuffar i trakten av Chiang Mai kan det mycket väl vara den lokala specialiteten ´rått doan´ du förväntas mumsa i dig. Konsistensen är som wienerbrödfnas utan minsta gegga, i detta fall från larvens innandöme. Odippad är smaken neutral. Därför bör dessa friterade bambuträlarver doppas i chillisås innan de äts.

Hill tribes, bergsstammar, brukar folkslagen som levt i norra Thailand i generationer med egna sedvänjor och språk lite vårdslöst få heta i turistbroschyrerna. Sanningen är mer komplicerad än så. Det rör sig om ett antal etniska grupper med olika ursprung och kultur och olika öden. Numerärt störst är karenerna.

Vi får ofta höra historier om fantastiska öar med vit sand, vajande palmer och orörd natur. En blandning av Villervalle i Söderhavet och Robinson Crusoe är väl vad man vill vara när man hamnar på sagoöarna i Thailand. Men det är väl inte direkt en obebodd ö man söker. Det ska finnas mat och dryck inom bekvämt avstånd, elektricitet och duschmöjligheter är minimistandard. Det där med helt orörd natur får man nog också ge lite avkall på.

Ett riktigt gällivarehäng är en stor säckig utbuktning i byxbaken. Ofta kopplas det samman med kroppsarbete och hög snuskonsumtion. Det finns många teorier om ordets ursprung. En är att det uppkommit i samband med de omfattande skogsavverkningar som genomfördes i gällivaretrakten på 1920- och 30-talen. Byxorna fylldes då med fårskinn för att hålla värmen, och tillverkades speciellt för att klara de påfrestande förhållandena. Byxorna kan också ha haft stor bakdel för att det skulle vara lättare för bäraren att böja sig framåt, utan att byxorna åker ned

Munkar klädda i saffransfärgade kläder är en vanlig syn i Thailand. Oftast syns de tidigt på morgonen för att motta matgåvor. Under dagen befinner de sig i sitt tempel för bön och studier. De allra flesta munkar har ett speciellt tempel som sin bostad och kan även bli känslomässigt beroende av ”sitt” hem. Ytterst sällan ser man munkar ute efter mörkrets inbrott. Det finns naturligtvis inom buddismen, som i alla religioner, mer och mindre rättrogna. Det händer att man ser munkar röka och det är egentliga emot deras övertygelse om ett ”rent” liv.

De klassiska kruxen för nordiska långtidsturister i Thailand brukar vara att fixa ett visum som räcker hela tiden man är på plats, öppna ett thailändskt bankkonto som man får ränta på och teckna en bra försäkring mot sjuk- och olycksfall. Allt det här lovar statliga Thailand Longstay Company att ordna för dem som blir medlemmar.Ett TLM-kort, som finns i olika nivåer beroende på vilka tjänster man behöver, ger redan på basnivån ettårsvisum, bankkonto och grundläggande försäkringsskydd.

För TPs läsare är det ingen nyhet att banden mellan Thailand och Sverige stärkts påtagligt under de senaste åren. Nu har den här relationen cementerats även på regeringsnivå. För måndagen den 23 januari 2006 skrev de svenska och thailändska utrikesministrarna på ett brett samarbetsavtal mellan Thailand och Sverige. En milstolpe i förbindelserna mellan länderna. Det hela kallas Joint Plan of Action och är ett kvitto på att relationerna mellan våra två kungadömen fördjupats ordentligt de senaste åren.

Ann Tongprasongs pappa är svensk men hon hade inte mycket kontakt med honom och han dog när hon var nio år. Mormor var hennes fasta pukt i tillvaron och den person som har betytt mest för henne. En odramatisk uppväxt i en Bangkok förort har gjort Ann till en stabil och harmonisk person helt utan choser. Skolgången klarade hon med bravur och eftersom hon var ”look-krueng” (hälften thailändsk, hälften utländsk) bestämde hon sig för att bli riktigt bra på thailändska.