Hej det är jag som är på framsidan. Jag heter Joseph Gustav Maethee Eriksson men alla kallar mig för Jo-Jo. Min mamma är från Thailand och pappa är svensk. Det konstiga med mina föräldrar är att mamma vill bo i Sverige och pappa vill bo i Thailand.
Ibland känns det som om de pratar alldeles för mycket gott om mig. Jag är nog bara hälften så duktig som de säger att jag är. Än så länge har jag inte fått till det här med balansen vilket betyder att jag inte kan gå. Min kordination är heller inte vad den borde vara , maten hamnar inte alltid i mun och när jag ska kasta saker kan de hamna nästan var som helst. Mina föräldrar klagar ibland de vet jag. ”Han är så aktiv han ger oss inte en lugn stund ”, säger de. Man är väl nyfiken och jag har mycket att lära för jag kan inte så mycket än.
I huvudet finns en massa ord men när jag ska uttala dem händer någonting konstigt med tungan och läpparna och det blir mest ljud istället för ord. Sen har mina föräldrar fått för sig att jag ska bli ett språkgeni, pappa pratar med mig på svenska och mamma på thailändska. Som om inte det vore nog dyker det upp en gubbe ibland som snackar engelska med mig. Hur i herrans namn ska jag veta vilka ord jag ska använda. Allt det där kommer att lösa sig tror jag, fyller ju ett år i mitten på december. Jag gillar Thailand för här har jag många mammor som vill ta hand om mig och alla säger att jag är gullig. Att vara lukkröng har sina fördelar och jag ska försöka ta till mig de bästa från båda världarna och bli en riktig trevlig person.