Oscar ber sin dagisfröken hjälpa honom att ta på sig stövlarna innan han skall gå ut. De är jättebesvärliga att ta på och fröken måste verkligen ta i för att få på stövlarna. När de väl är på plats säger Oscar ”De sitter på fel fot!”

Fröken tror inte sina ögon när hon konstaterar att det är som Oscar säger, stövlarna sitter faktiskt fel. Hon drar som en dåre i 3 minuter för att ta av dem och börjar sen om för att få dem på rätt fot. Till slut är de på plats.

Då säger Oscar ”Det är inte mina stövlar!” Fröken andas djupt och lägger locket på känslorna för att inte skada lilla Oscar som tittar på henne med lite rädsla i blicken. ”Ok, säger hon, vi tar väl av dem då!” Och så sätter hon igång med samma övning som tidigare.

”Varför sa du inte det tidigare”, frågar hon när hon är klar. Oscar svarar, ”det är inte mina stövlar, det är brorsans, men mamma vill att jag skall ha dem!” Fröken börjar storgråta men bestämmer att hon ska hjälpa Oscar på med stövlarna för en tredje gång. Sedan lyfter hon upp Oscar, sätter på honom jacka, mössa och halsduk och frågar, ”var är dina vantar?”

”Jag la dom i stövlarna!”