På senare tid verkar det som om varje journalist måste starta ett reportage med orden, ”i detta hårda ekonomiska klimat”. Det spelar ingen roll vad man skriver om, konjunkturnedgången måste med någonstans i texten. Man hänvisar till världens alla börsers nedgång men glömmer bort att nämna jo-jo effekten. Det är när börserna går ner småspararna paniksäljer och finanshajarna gör klipp. Man köper när värdet är lågt och säljer när värdet är som högst. Alltså går börsen upp och ner i rekordfart. Det är inte utan att man börjar tro att hela börsvärlden manipuleras av en väldigt liten klick. Stäng börserna ett år och börja om från början.

Det finns en intressant historia både i thailändsk och svensk version. För oss som inte spelar på börsen. En thailändsk liten restaurang med thaikinesisk ägarfamilj fungerade alldeles utmärkt. Gästerna var nöjda och maten var god, gjord av färska råvaror som köptes dagligen från marknader. Eftersom det gick så bra tyckte ägaren att man skulle snygga till restaurangen. Det blev dukar, färska blommor och på kvällstid tändes ljus i lyktorna på borden. Man målade om och satte upp tavlor på väggarna. Gästerna strömmade till och det gick så bra att familjen hade råd att sända äldsta sonen till Amerika för ekonomistudier.

Efter några år kom han tillbaka till Thailand, sprängdlärd i ekonomi och han använde ekonomiska termer som övriga familjen inte förstod. ”Pappa vet du inte om att världsekonomin är på nedgång, det kallas lågkonjunktur, du borde tänka på dina kostnader”, sa han. Pappan som naturligtvis trodde på sin välutbildade son började med att ta bort de färska blommorna och ljusen på bordet. Sedan åkte tavlorna ner och inga underhållsarbeten genomfördes. Först märkte inte gästerna vad som hände men trevnaden hade försvunnit. Ägaren såg bekymmrad ut och satt mest och lyssnade på sin son. Förr hade han gått runt och pratat med gästerna med ett leende på läpparna.

Mycket riktigt det blev färre gäster, de märkte att smaken på maten också hade försämrats. Restaurangen gick helt enkelt inte med vinst längre. Pappan tackade sonen får att han räddat det som räddas kunde när världsekonomin var i dallring. Man stängde restaurangen för att inte förlora mer pengar och levde så snålt som möjligt i väntan på en uppgång i världsekonomin.

Och så den svenska versionen som först kom till insändarens vetskap 1984. Sonen kastar en blick på faderns korvstånd och utbrister: "Herregud, pappa, vet du inte om att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Du måste skära ner på dina kostnader. Minska dina reklamutgifter och avboka vägskylt¬arna. Se till att dina leverantörer ordnar fram billigare korvar och bröd. Du måste skära ner för att överleva den här lågkonjunkturen!"

Fadern tackade varmt sin son och eftersom han visste hur kunnig sonen var betvivlade han inte hans ord. Skyltarna togs ner, bara de enklaste råvarorna användes och korvståndet stängdes två timmar tidig¬are på kvällen för att spara. Två månader senare kommer sonen hem igen och frågar fadern hur affärerna går. Fadern tittar ut från sitt öde gatukök på bilarna som nu visslar förbi utan att stanna, suckar och vänder sig till sonen, "Min son, du hade rätt. Det var ju makalöst vilken konjunkturnedgång vi fick." Något förenklat skulle man kunna säga att journalister i all media brister ut i haranger om lågkonjunktur därför att några få människor i Amerika inte klarat av att betala sina huslån. Är det verkligen sant att övriga världen ska dras in i en nedåtgående spiral ekonomiskt på grund av det. Och om världsekonomi har stått på så bräcklig grund varför har ingen, som borde, tagit sitt ansvar.Vi på TP vägrar, vi ökar sidantalet, kanske naivt tror vi på framtiden.