Rock City kör sin vana troget med tributeband och gör det bra. För tillfället är det Metallica, med Jim i spetsen, varvat med AC/DC med Brian Johnson vid mikken. Fullt ös precis som de två gångna åren. Lite tidigare på kvällen POWERHOUR med James, som är mer åt Linkin Park hållet och BKK Dangerous med två sångare, en kvinnlig, de spelar Pretty Women och lite Avril Lavigne musik. School of Rock, alternativ rock och tung Heavy Metal, är ungdomar mellan 15-18 år. Det här bandet vann Battle of Rockbands i södra Thailand och det är riktigt drag under galoscherna. De är på väg in i Grammystudion för att spela in debutplattan. Med alla tunga band under den senare delen av kvällen/natten så är det bäst att köra igång mjukt med unplugged från 21.00. Alla nämnda band alternerar mellan de två Rock City lokalerna.

Den 25:e november blir det spektakulärt värre när AC/DC Tribute Band med Bon Scott åren 1973-1980 börjar en 2,5 timmes show. Efter tionde låten hörs en bilkrasch i högtalarna och man formligen hör hur herr Scott kvävs i sina egna spyor, precis vad som hände i verkligheten. Efter tio sekunders tystnad ringer helvetesklockorna. In på scen stormar Brian Johnson och kör vidare, det är AC/DC från 1980-2008, fjorton låtar, som nu står på scen. Teatraliskt precis som hårdrock ska vara. Tro det eller ej men AC/DC släppte en ny platta i slutet på oktober i år.

Metallica får mer tid på scen i november upp till 1,5-2 timmar och varför inte det är ett utsökt tributeband. Vi har hört att det finns turister från Norden som planerar sin semester efter vilket tributeband som står på scenen på Rock City. ”Då finns man på rockkartan”, säger Jojje.

Rock City finns nu i två lokaler, den gamla på Beach Road och den nya i VIPs gamla lokaler på Bangla Road. Kolla www.rockcity.cc

Rico’s Pianobar

“Och till nästa år igen kommer han vår gamle vän ty det har han lovat”. Det är egentligen jultomten man tänker på när man hör den slagdängan, men vi tänker på Little Gerhard och Rock-Boris. Slagdängor får vi nog höra med två så rutinerade ungdomar på scen. Båda ser betydligt beskedligare ut än när det begavs sig men väl på scen finns det fortfarande bett. Little Gerhard betar av Elvislåtar på löpande band och kan naturligtvis inte undvika Buena Sera. Brylkrämet har spolats till förmån för solbränna och scenkostymen är lite mer ”laidback”, lite ledigare. Det är tredje säsongen för Gerhard på pianobaren, tydligen tycker både han och publiken att den årliga återföreningen är ett måste. Och som det dansas. Kan det vara så att dansbandstävlingar i svensk teve, på bästa sändningstid, har gjort att man packar ned dansskorna först av allt. Även när man åker till Thailand.

Rock-Boris var ju mer Tommy Steele än Elvis, då på 60-70talet. Idag är han mer jazz än rock’n’roll men svänger gör det. Boris har en bred repertoar och ger sig på det mesta i populärmusiksgenrén. Visste ni förresten att det var Boris som sjöng Håll dig till höger Svensson i samband med högertrafikinförandet i Sverige. Han har dessutom spelat med storheter som Lionel Hampton och Georgie Fame. Vi på TP är kanske lite gammelmodiga men vi gillar nostalgiträffar. Det är så befriande att sätta sig till ro, luta sig tillbaka och lyssna, ända till det börjar rycka i benen. Inte behöver man bry sig om att dansa snyggt, även om många är buggmästare, på Rico’s. Det finns ingen jury, bara mysfarbror Illernäs som smyger omkring med ett välmående leende. Pianobaren går också under benämningen song salong och Little Gerhard kommer första november och stannar mars månad ut. Rock-Boris kompar på piano och kör egna uppträdanden hela november och december. Från januari tar Pancho över kompet vid pianot. Kanske får vi döpa om rock’n’roll till rock och pock. Visst är det en uppmärksammad tilldragelse när Gerhard och Boris vrider tiden tillbaka. Enkelt och genialt.

Rico’s Pianobar Soi Bangla, Patong Beach Phuket.