Det spelar ingen roll hur många gånger man har gått nattmarknadsgatan upp och ner, man hittar alltid något nytt. För bara några år sedan blev de gågata mot kvällningen men bara mellan Phetkasem och Sra Songvägen. Nu är det järnvägen som stoppar vidare expansion och fler och fler stånd kommer upp utefter den. Det är ingen som helst tvekan, nattmarknadsgatan besöks av alla som besöker Hua Hin.

Havsmat

Vad är det som gör den så intressant frågar man sig. Mat i form av förrätter, varmrätter och efterrätter naturligtvis. Ingen ledig människa avstår från en bit mat och någon form av dryck. ”Havsmat” av alla de slag står högt på listan. Fisk och skaldjur som man säger på svenska. Restaurangerna med dukar på bordet blir fler och fler men vikbord- och fällstolsrestaurangerna dominerar fortfarande. Billigt är det också och det verkar som om inflationen som driver upp priset på lyxvarorna inte har nått matpriserna än. En nudelsoppa kostade 20 baht för femton år sedan och det gör den fortfarande.

Frossa på frukt

Efter den utsökta middagen är det dags att undersöka vad de många säljstånden har att erbjuda. Mer föda i form av TPs favoritefterrätt ”khanom clock” (kokossmetfyllda ihopvikta småpannkakor) och frukt. Den bästa är ”såmmå” (en blandning av apelsin och grapefrukt) fylld av vätska utan att kleta. Många är skurna i lagom ätbitar nerstoppade i en plastpåse med tillhörande ätpinne. Frukten måste vara någon dag gammal för att smaka som bäst. Den ska ha glömt trädet säger man.

Stort utbud

Det finns ingen chans att nämna allt som går att köpa. Smycken, kläder, kepsar, plånböcker, väskor, annorlunda träspel, filmer och musik. Nya intressanta stånd växer upp nästan dagligen. Senaste vi såg var ett ställe där man sålde lampor i alla möjliga former och färger. Gå sakta stanna och titta, ingen kommer att tvinga dig att köpa. Försäljarna är inte särskilt påflugna.

Mobila träbarer

Om man är lat sätter man sig och tittar på folk som handlar istället för på varor. Mat har man redan fått i sig, det är dags för en ”longdrink”. Vi hittade Bar Charachol där man sålde exotiska drinkar som ”bloola goon” och ”bluemarga lita” men det var innan bror duktig dök upp och påvisade felen i drinklistan. Nu ser Bar Charachols drinklista lika tråkig ut som alla andra barers men den här mobila träbaren var först och har sin alldeles egen charm. Till drinken serveras nötter och ovannämda ”såmmå” med gamla godingar från 60- och 70-talet i högtalarna. Nostalgitripp så det förslår.

Elda på

Roligast var turisparet som förgäves försökte fånga jättelågan som uppstår när man slänger en näve chilli i den överhettade stekpannan. Det spelade ingen roll vem av dem som höll i digitalkameran det ville sig inte. Vi hade tur eller kanske beror det på att vi spenderar en hel del tid på Hua Hins bästa gata. Även en blind höna hittar ett korn ibland och på nattmarknadsgatan finns det gott om guldkorn.