TP tog tåget till Hua Hin för att reta smaklökarna ett par dar. Vårt två vagnar lågsäsongskorta ekipage, som går vidare ner till Surat Thani, är inget för stressputtar. Utfarten från Hualampong är lååångsam men fridfull och mjuk, inte i närheten av det skak och framförallt oväsen man kan få uppleva på thailändska landsvägsbussar med brölande karaoketeve framme hos föraren.

Titta på landskapet

På tåget kan man sova, läsa eller titta på landskapet. Säkert är det också. Ingen blådåre vid ratten kan köra i diket. Eller på bussen. Risken att någon glad bilist fått motorstopp på en järnvägsövergång finns förstås men sånt händer betydligt mer sällan än hiskliga bussolyckor i leendets land.TP tog 07.45-tåget, som ska vara dygnets snabbis med bara drygt tre timmar till Hua Hin. Icke. Diverse banvallsarbeten såg till att vi betade av resan på lite längre tid än den segaste mjölkpallslinjen tar på sig. Å andra sidan var hemresan dan efter rena nordpilen och missade bara ankomsten med en kvart så det jämnar ut sig.

Fläktar och bekväma fåtöljer

Även om dagens andraklassvagnar är moderna med luftkonditionering och fläktar och bekväma fåtöljer, där TP bara klagar på det nerfällbara matbordet som inte stannar utan landar i knät med en smäll, så finns det andra inslag i huahintrippen som ger tågkänsla från förr. Uniformerad konduktör med biljettång förstås. Manuella stationsutrop, på thailändska, är också fint.

Finast är stationen

Allra finast är ändå Hua Hins järnvägsstation, en gammaldags pärla med mycket trä, med målarfärg och smal pensel handskrivna skyltar och den stiliga kungliga väntsalen jämte populasens anläggning. Kom i god tid före avgång och titta på alla detaljer! På uppresan tar konduktören upp matbeställningar innan vi stannar i Ratchaburi där förplägnaden tas ombord under en längre paus. Han gör en mimföreställning för ett par backpackers vars thaispråkfärdigheter är begränsade, de hajar leende vad som vankas, och konduktören får en order där med. Tio och lite till baht matlådan är okej.

Färska tidningar

En tidningsnisse hoppar ombord och kränger färska Thai Rath och andra blaskor med pålitliga artikelmixen sex, brott och skandaler medan en blyg tonårsflicka säljer vatten på plastflaska. Och lite käk ingår faktiskt i biljettpriset. På morgontåget blir det lunch, vatten eller läsk, och lite kaffebröd. Bara kaffet uteblir. Hemåt får vi kaffebröd och dricka eller läsk direkt efter avgång från Hua Hin. Inget kaffe igen.

Kaffe i plastpåse med sugrör

Men TP tror säkert att den snälle konduktören kan ordna en fika i Rachaburi. Säg ´kafää råån´ och le så ordnar det sig. Tänk bara på att kaffet kanske kommer i plastpåse med sugrör. Du är ju på landet. Och bli inte sur på tidtabellsmissar. På de thailändska statsjärnvägarna har inga outsourcardårar petat. Gilla läget och njut av att sakta glida fram genom landsbygden. Fram kommer vi allt.

Tågfakta

• Restid Bangkok – Hua Hin vice versa:
• Drygt tre timmar, alternativt drygt fyra timmar, beroende på tågtyp
• Avgångar: Tolv per dygn i vardera riktningen
• Prisexempel: andra klass enkelbiljett 302 baht
• Järnvägsupplysningen Bangkok: Tel: 02 220 4334