Många turister och utlänningar som besökt Bangkoks slum berättar gärna. Själv har jag under alla mina tidigare resor till Bangkok eller ens under de senaste sex åren jag varit bosatt här kommit mig för att besöka Klong Toey, förrän härom dagen.

Ensamstående unga mödrar

Allas vår Annika Jonasson, har vigt många timmar av sitt liv åt att arbeta i slummen. –Jag vill ge mindre priviligerade kvinnor en chans till arbete och en liten, men välbehövlig inkomst, säger hon. Många ensamstående unga mödrar som haft svårt att klara sig har fått en bättre tillvaro genom Annikas många projekt. Samtidigt som oss var två svenska gymnasieelever från Linköping på besök. Linda Waern och Caroline Altsäter skulle under en två veckors period fördjupa sig i och slutföra sina skolprojekt som handlar om just ”Livet i Bangkoks slum”.

Tillverkar små konstverk

I ett litet och varmt kyffe, med ett minimalt pentry och en toalett, står åtskilliga lådor med tyger i alla dess färger och former. Tyger till för projektet ”Häng på” som Annika startade för flera år sedan. Kvinnorna gör vanliga, enkla trådklädhängare till små konstverk genom att vira tygremsor runt galgarna, en snygg etikett som det står ”Hang on” eller ”Häng på” bekräftar att den är färdig. -I början tog det en halvtimme att tillverka en hängare, men eftersom övning ger färdighet kan tiden snabbt halveras, säger en av kvinnorna. De arbetar hemma men möts minst en gång i veckan för att kontrollera, förpacka och diskutera.

Även barnklädhängare

Numera tillverkas också barnhängare och de säljs i set om fyra för 450 baht eller 100 sek, de vuxnas kostar lika mycket för tre. Många hängare reser med vänner och bekanta till Sverige och säljs både i butiker och privat. –Jag skulle kunna exportera betydligt fler hängare till utlandet, om fraktkostnader vore lägre, säger Annika.

Två besökare

Ploi och Nan, två kvinnor som jobbat länge med Annika dyker plötsligt upp. De är båda 22 år gamla och redan mammor. Ploi har ett barn i skolålder och Nan en tös på 4 år och en 9 månaders baby. Trots ett hårt liv utstrålar de ett lugn och en enorm mognad. Det är säkert skönt att veta att de får lön för sitt arbete, glada att ha en uppgift och få känna sig nyttiga. Att ha en tillhörighet och en samlingspunkt är extra bonus.

Lön också från annat håll

En del av kvinnorna hjälper till att passa barn och sköta hushållsuppgifter för Baan Chivitmai Jaisamarn Foundation (ett barhem), varifrån de också erhåller en liten lön. Hemmet ligger inte långt från den lokal Annika hyr så vi passar på att göra ett besök. Där får vi bland många andra bekanta oss med Nans baby.

Asiatiska barn

På barnhem, skolor eller andra institutioner i Asien, gråter sällan barnen. De verkar lugna och trygga och tittar med stora, nyfikna ögon. Förklaringen kan vara att asiatiska barn alltid är med i gemenskapen, vilken tid på dygnet det än är. Det finns alltid vuxna, föräldrar eller äldre syskon, i närheten, de behöver aldrig känna sig ensamma och övergivna och därför heller ingen oro.

Begreppet Annika

För de flesta, i alla fall nordbor, är Annika Jonasson ett begrepp och alla tycks veta vad hon gör. Familjen flyttade till Thailand från Kina i början på 00-talet. För ca tio år sedan påbörjade hon sitt arbete i slummen. Med hjälp av bidragsgivare har hon kunnat bygga hus, bekostat barns skolgång, lärt ut engelska och framför allt varit till hands. Hon är en väl sedd besökare i Klong Toey och alla hälsar henne välkommen med ett stort leende. Här och där går hon in och hälsar på, sitter ett tag, pratar på thai (om än något knaggligt) och visar ett genuint intresse för var och en. En klapp på axeln och ett vänligt ord har hon till övers för alla.

Att hjälpa ett privilegium

Många borde göra som Annika.Tänk att kunna hitta någon person eller något företag som kunde överta månadshyran på 3500 baht för det gemensamma arbets- och samlingsrummet. Eller ett fraktbolag som kunde transportera galgar runt om i världen kostnadsfritt. Det finns så mycket mer att berätta om Annika, men hon är en ödmjuk person som helst inte vill synas eller höras. Vi ska vara tacksamma att sådana som Annika finns och stödja och hjälpa liknande initiativ så gott vi kan. Att göra en insats för utsatta är ett privilegium.

En uppmaning till alla läsare

Till sist vill jag bara påminna om vilken trevlig julklapp eller present dessa hängare i alla fantastiska färger utgör, så mitt råd till er kära läsare är ”HÄNG PÅ”.

Faktaruta

Mer kan man läsa om Annika och projekten på hennes blogg www.50ibkk.bloggspot.com även på Facebook.