Tystnaden kallas Lainio som ligger 30 km rakt in i skogen från riksväg (eller heter det länsväg) 395, man svänger av innan man kommer till köldhålet Vittangi. Det är på Lainio som Astrid Uusitalo var poststationsföreståndare år 1960, jo man säger på i Norrland. Allt i samma hus, ett postkontor, en ICA-affär och där bodde hon också tillsammans med maken Erik och tre barn. Dessutom hade butiken ERKKOS byns bensinmack.

ICA-butik

ERKKOS öppnades 1952, en ICA-butik av gammal modell där tobak och charkuterier såldes över disk. Här lämnade man in tipset och ut mediciner. Områdets snabbköp där både stora och små körde runt med storleksanpassade kundvagnar bland hyllorna. –Det vi inte hade kunde man beställa. Till jul saltade vi in skinkor och kokade rentunga, säger Astrid. Och vi vet att ERKKOS serverade gratis kaffe med dopp på lördagarna under sommaren. Mycket populärt bland byborna.

Postkarriär

Astrid trivdes i Lainio och på ”sitt” postkontor i direkt anslutning till bostad och butik. Men 1967 lämnade hon Lainio för Kiruna och utbildade sig till postexpeditör. Hon byggde på utbildningen med administration och blev postkontrollör. Familjen Uusitalo hade under många år bostäder i både Lainio och Kiruna. I Sveriges till ytan största postområde, Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokks kommuner, skulle det väljas en ny postområdeschefen som skulle tillträda den första december 1978. Astrid valdes som den första kvinnliga i Sverige. Området är två tredjedelar av en fjärdedel av Sverige och i nordligaste staden Kiruna låg kontoret. Där hängde porträtt på åtta manliga postmästare. Vid 41- års ålder hade Astrid klättrat uppför den gula poststegen snabbare än beräknat.

Myntade slogan

Astrid hade gått ledarskapsutbildning och förstod vikten av att varje postkontor har en egen identitet. Vi i Kiruna (Postområde) myntades av Astrid för på den tiden skulle det finnas en slogan som arbetsnamn. Hennes slogan fick genomslag i hela Sverige. Vi i Ki skulle den förmodligen förkortas till idag. Hon stötte på ett visst motstånd, märkligt nog från många kvinnor, till nymodigheterna som de sa. Men med stort tålamod och en väldans massa mil i bil genomfördes vad som senare skulle kallas ”charmkursen”.

Flitig Thailandsbesökare

Vi hade inte behövt åka till Lainio för att träffa Astrid. Med början 1981, till Pattaya, har hon kommit till Thailand i princip varje år, i år blir det gång nummer 30. –På den tiden fanns ingen el på Samed, ön utanför Ban Phe, säger Astrid. Nu ville vi åka till Lainio där laxarna växer sig feta i älven och myggorna är stora som små mjölkpallar. Vi ville se midnattssolen studsa på horisonten. En björn i låg ställning som banade sig väg in i skogen var en bonus. I Lainio mosade vi i oss hallon och hjortron, älg- och renstek och lax förstås. Vi bodde i gamla postkontoret. När Astrid nybakade wienerbröd togs ur ugnen snodde vi var sitt utan att vänta på glasyren.

Kronblom sa hej

När Astrid Uusitalo bestämde sig för att avsluta sin postkarriär år 1984 fick hon besök av såväl Kronblom som frun Malin och svärmor Agata. I alla fall är det så det ser ut på teckningen gjord av Kronblomgrundaren Elov Perssons son Gunnar Persson. Det var på det viset arbetskamraterna i Gällivare avtackade sin chef för lång och trogen tjänst. Astrid har många strängar på sin lyra som ändå lyckas fungera i harmoni. De stämmer. När vi kom till Lainio välkomnades vi av den thailändska flaggan i topp, mycket uppskattat av våra thailändska medresenärer. Hon har sinne för detaljer hon Astrid.

Faktaruta

På vintrarna bor Astrid i Laem Mae Phim
ERKKOS står för Erik Uusitalo Diversehandel & Mack