Från grodd till gummisnodd
Varje gång en besökare åker från Phukets flygplats till hotellet, passeras massor av träd på rad i raka led. Det är fömodligen ett träd som först kom till Thailand via England från Brasilien. Det latinska namnet är hevea brasiliensis. Det är nog också ganska troligt att trädsorten förädlats sedan den först dök upp i Thailand för cirka hundra år sedan. Till Phuket kom den insmugglad från Malaysia av en thailändsk person. På den tiden var den södra grannen världens största tillverkare och exportör av naturgummi, det var innan Thailand tog över.
Basfakta
Stammen på ett fullvuxet gummiträd är mellan 15 och 20 cm i diameter och trädet, färdigvuxet, når en höjd av 7-9 meter. Det tar cirka sex år innan man kan börja tappa naturgummi från trädet. Det gör man genom att skära en skåra i barken lite drygt en halvmeter upp på stammen. Den trögflytande vitfärgade mjölksaften som trädet avger efter att ha blivit ”skadat” samlas upp i skålar, förr en halv kokosnöt, men numera gjorda av plast. Snittet i barken torkar ur efter en dag så nya snitt måste göras dagligen. Det sker väldigt tidigt på morgonen då växtsaften är mindre trögflytande. Under de sex år det tar innan växtsaften kan utvinnas odlar ofta plantageägarna ananas mellan och under gummiträden, vars lövverk ger skugga åt ananasplantan. När det är dags att börja tappa gummiträden flyttas ananasen. Ett gummiträd har en livslängd av 25 till 30 år och efter att trädet förbrukats som naturgummileverantör blir det ofta möbler av träslaget.
Stort användningsområde
Det är alltså naturgummit som tappas från ett gummiträd som är en viktig ingrediens i gummi. Växtsaften rätt blandad med svavel och kimrök (finmalet kol), kallas vulkanisering, ger det som vi i dagligt tal kallar gummi. Efter vulkaniseringen får materialet nya förnämliga egenskaper. Det blir slitstarkt, värmetåligt och med en förmåga att motstå deformation. Den färdiga produkten används inom en mängd områden. Däcken på bilen som transporterar besökare från flygplatsen till hotellet kan mycket väl komma från någon av plantagerna som passeras. Gummilister, gummisnoddar, hårband, kondomer, leksaker, maskinremmar, radergummin, fjäderelement, vibrationsdämpare, slangar, packningar, transportband, stövlar, gasmasker, i allt finns gummi.
Samarbete mellan norr och söder
Klimatet tillåter inte gummiplantager norrut i Thailand, det är de södra mer tropiska delarna som är gummiplantagernas hemvist. Kanske minns träden de brasilianska regnskogarna med värme och hög luftfuktighet. Däremot kan de första få decimeterna på ett gummiträd växa norrut. Vid ett besök till Chiang Kham passerade vi ett jätteområde med just skott som skulle bli gummiträd. Det var en mycket enkel procedur, såg det ut som, men förmodligen var den rätta sammansättningen av den sandjord som fanns i små plastcylindrar viktig. Sedan skars skotten i 8-10 decimeter långa bitar och stoppades ner i sandjorden, radades upp under solskydd och bevattnades. Efter att ett första grönt utskott blev synligt var det dags att transportera skotten av de blivande gummiträden söderut.
Många namn
Kärt barn har många namn, så är det med gummi också. Naturgummi kallas också rågummi i dagligt tal. Kautschuk var det indianska ordet för gummi i Amazonområdet och betyder något så vackert som ”det gråtande trädet”. Latex är en annan beteckning men används främst om en tunnare variant av gummi. Naturgummi är till en början helt vitt men efter den vita mjölksaften koagulerat blir den beige. Efter att svavel och kimrök tillsatts blir färgen svart och materialet hårdare. Gummi är en av Thailands största exportvaror och priset på gummi har ofta varit föremål för demonstrationer. Priset ligger för tillfället mellan 55-60 baht per kilo.