I begynnelsen var Järnvägshotellet vid stranden, världskänt med filmen Killing Fields, nuvarande Sofitel. Trafikströmmen mellan nord och syd flöt tvärs igenom Hua Hin och delade den. I ett hörn på nordsidan fanns en trädgårdsrestaurang med medelmåttig meny. Den hette Friendship. Vackra damer sjöng på en liten estrad, inte så tonsäkert men innerligt. Fiskrestaurangerna vid hamnen, förstås. Sen var det inte så mycket mer i krogväg, frånsett gatustånd och enklare äterier.

Inget mer Friendship

Trettio år senare finns allt utom Friendship kvar. Plus att gamla stan blivit en utomordentligt krogtät del av Hua Hin. Ett sammelsurium av krogar av ungefär samma standard fast med olika inriktning om man frånser hotellrestaurangerna. Krögarna förefaller att ängsligt bevaka varandras prissättning och följden blir en jämntjock två-trestjärnighet med en relativt jämn prissättning.

Sticker ut

Men det finns undantag. På Soi Kanjanomai intill Thipurai City Hotel ligger Prime nästan i gatuplanet, en krog som sticker ut med sin kaxiga rödsvarta inredning. ”Jag har själv designat den”, säger restaurangägaren Anders Hagstedt, litet småkaxig han med men på ett positivt sätt.

Med om Nobelmiddag

Anders bestämde sig när han var 14. Han skulle utbilda sig till restaurangman, vilket han gjorde på hotell- och restauranglinjen på gymnasiet i Märsta. På kvällarna jobbade han gratis i köket på Arlanda Hotell för att lära sig jobbet inifrån. Sedan jobb på Byblos och andra inneställen i Stockholm. Fick vara med och göra Nobelmiddag.

Mångsidig

Så det var en tämligen mångsidig ung man som rekryterades som restaurangchef till Phuket. Mer erfarenhet, mer språkkunskaper – idag talar han thailändska sådär, men förstår allt. I varje fall det som sägs i ett restaurangkök. Efter sex år i Phuket, äktenskap och barn var det dags för nästa utmaning:

Black Mountain och Masters

I Hua Hin finns ett av världens förnämligaste golf resorter, Black Mountain som förra året stod värd för ett Masters-evenemang. Tusentals spelare och åskådare skulle tas omhand, trakteras och hållas på gott humör.Det var ett evenemang i Anders Hagstedts smak.

Hur leder man ett sånt projekt

”Man måste veta i förväg. Och kunna”. Anders menar att man under förberedelserna måste förutse allt, räkna på utskänkningsställen, kapacitet, logistik och volymer. ”Sen måste man veta vilken mat som klarar sig bäst i värmen, till exempel. Hur länge dryckerna håller rätt temperatur och en hel del till”, säger Anders.

Dags för eget

Efter tre år på Black Mountain, med Mastersturneringen som höjdpunkt var det dags för drömmarnas mål är fel at säga i sammanhanget, Anders är fokuserad. Det var dags för nästa steg i karriärplanen, ett eget ställe. Och nu står det där sedan några veckor.

Något fattades

Under åren på Black Mountain fick han klart för sig att downtown Hua Hin saknade en riktigt bra västerländsk krog som många hotellgäster frågade efter.”Den ska hålla en klass ovanför de andra utan att vara påfallande mycket dyrare. Vi ska ha stans bästa husvin i sin prisklass. Folk, de bofasta 50-plussarna ska kunna komma hit två gånger i veckan”, säger Anders.

På menyn finns det som ska finnas

När man bläddrar i menyn ser man en annan bit av stuket. Gamla bekanta och nya, men inget tillkrånglat hokuspokus. Bland de åtta förrätterna finns både Toast Skagen och fetaost, kycklingspett med jordnötssås och syltad gurka eller vegetariska minivårrullar med söt chilisås. Alla omkring 160 Baht

Bra mix på huvudrätter

Bland huvudrätterna gamla godingar som grillad oxfilé (580 baht) och wienerschnitzel (350 baht) Samt för barnbarnen köttbullar med mos och lingonsylt (230 baht). Pasta och pizzor kompletterar och ett tiotal thairätter anförda av den klassiska 220 voltiga tom yang kung-soppan (180 baht).

Tar tid att bli etablerad

”Det kommer säkert att ta ett par år innan Prime är etablerad och börjar gå runt.Sånt måste man vara förberedd på, mentalt och ekonomisk”, säger Anders. På andra sidan gatan ligger en nyöppnad lounge där man kan ta en drink och någon smårätt om man vill slippa skrälliga barer. Han går ut hårt i Hua Hins nattliv. Och investerar gör han enligt pricipen ”of nothing comes nothing”.